Energimarknaden affärsnyheter för dig i energibranschen

Skribent: Jonny Sågänger | 16 juni 2016

Nationell läkemedelslista högprioriterat

Analys: Införandet av gemensam nationell läkemedelslista är en av regeringens mest prioriterade satsningar, både inom den nationella läkemedelsstrategin, NLS, och på e-hälsoområdet. Den nationella läkemedelslistan hamnade i rampljuset efter att regeringen och Sveriges kommuner och landsting, SKL, i mars gemensamt presenterade ”Vision e-hälsa 2025” för accelererad digitaliseringen av välfärdstjänster som vård, omsorg och socialtjänst.


Men införandet av en nationell läkemedelslista är en omfattande och komplex fråga.

Införandet handlar om tre huvudsakliga processer, som är delvis parallella och som pågår i samverkan.

Den första processen handlar om att ta fram den nya lagstiftning som ska reglera användningen av den nya listan, som har E-hälsokommitténs förslag som utgångspunkt. Den nya lagen kommer att reglera vilka uppgifter som ska få registreras, vad de kan användas till och vem som ska få titta på uppgifterna.

Den andra processen handlar om utformningen av listan, ansvarsfördelning mellan E-hälsomyndigheten, andra myndigheter och aktörer, samt hur framtagning och drift ska finansieras. Det behöver även utredas hur kostnaderna ska fördelas mellan vårdgivare, apotek och andra aktörer.

Den tredje processen handlar om krav på semantik, teknik, säkerhet och standarder som alla aktörer måste uppfylla för att kunna uppdatera och hämta information från den nationella läkemedelslistan.

En utgångspunkt kan vara att den nya läkemedelslistan ska driftas av E-hälsomyndigheten och att den blir en nationell spegling av befintliga system.

Den tredje processen kommer därför att styra hur befintliga system hos vårdgivare, apotek och andra måste anpassas för att de ska kunna anslutas till det nya registret. Det är i dagsläget svårt att uppskatta hur lång tid det kommer att ta och hur mycket det kommer att kosta att ta fram en nationell läkemedelslista.

”En sak står klar. Samverkan och åter samverkan är en förutsättning för att projektet ska förverkligas,” konstaterade Rickard Broddvall, utredare på E-hälsomyndigheten,i samband med den nordiska e-hälsomässan Vitalis i april.

Remissvaren till utredaren Sören Olofssons och E-hälsokommitténs rapport ”Nästa fas i e-hälsoarbetet” innehåller allt från mycket hård kritik till starkt stöd till förslagen. Datainspektionen är till exempel kraftigt kritisk till utredningens förslag på utformning av gemensam läkemedelslista. 

E-hälsokommittén har även föreslagit att det ska tillsättas en nationell samordnare för e-hälsofrågor, att en ny nämnd för beslut om krav på interoperabilitet ska inrättas och att Socialstyrelsen och E-hälsomyndighetens förslag om gemensam informationsstruktur ska förtydligas. 

E-hälsomyndigheten föreslås få en central roll i arbetet med att uppnå en ändamålsenlig och säker informationshantering.

Ett beslut om en nationell läkemedelslista och tillhörande lagstiftning väntas komma först om knappt ett par år. 

”Rimligast är att ett beslut om en gemensam läkemedelslista skulle kunna fattas i januari 2018,” sa Agneta Karlsson, statssekreterare på socialdepartementet, enligt nyhetssajten Läkemedelsvärlden under ett seminarium om individanpassade läkemedel som APL ordnade i slutet av april i år.

Här finns E-hälsokommitténs utredning ”Nästa fas i e-hälsoarbetet”.

http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2015/03/sou-201532/



Jonny Sågänger

Redaktör Läkemedelsmarknaden

Kontakt

Kommentarer ()



Spam-skydd