Energimarknaden affärsnyheter för dig i energibranschen

Skribent: Björn Arvidsson | 7 april 2016

Rätt behandling till rätt patient i rätt tid

På resan från small data till big data har Sverige stora möjligheter att vara världsledande. Sverige har en offentlig sjukvård, en lång erfarenhet av att arbeta med kvalitetsregister, personnnummer som kopplar samman individ och data, en nationell infrastruktur för biobanker och det finns starka kopplingar mellan forskning och sjukvård på universitetssjukhusen.

Men nu behöver vi få alla delar att samverka för ett gemensamt mål.

Det konstaterar Björn Arvidsson, policychef på Roche AB i en krönika.

Under det senaste året har Roche tagit nya steg i sin strategi att två tredjedelar av alla läkemedel ska ha ett tillhörande diagnostiskt test. En av åtgärderna är att Roche blivit majoritetsägare i informatikföretaget Foundation Medicine som erbjuder beslutsstöd. Roche finansierar även Flatiron Healths satsning på att skapa lärande system som stödjer behandlingsbeslut.

 

Björn Arvidssons krönika:

Sjukvård har alltid handlat om att ta tillvara all väsentlig information för att välja den mest lämpliga behandlingen för patienten. I en värld där mängden medicinsk information ökar i en rasande fart borde därför sjukvårdens uppdrag bli enklare för varje dag. I teorin. En paradox uppstår däremot när mängden information ökar snabbare än vad sjukvårdens personal kan omvandla till kunskap.

 

När vi behandlar patienter ska vi eftersträva att behandla dem för deras individuella sjukdom. Inte enbart för deras ursprung, kön, ålder eller medicinsk historia, utan för den utmaning som deras biologi står inför i detta nu. På en molekylär nivå blir patienten mer unik i takt med utvecklingen av den analytiska upplösningen inom diagnostiken. Och just nu utvecklas den i samma rasande fart som mängden medicinsk information.

 

Hugo-projektet (Human Genome Project) som slutfördes år 2003 pågick i 14 år och engagerade en hel forskarvärld av genetiker att tillsammans kartlägga vår arvmassa med en budget på tre miljarder dollar. I dag kan vi snart göra samma kartläggning på några dagar för enbart 1000 dollar. Samtidigt har teknologin förflyttats från forskningslaboratorierna till privata entreprenörer. I vissa delar av världen kan du enkelt beställa ett genetiskt test som analyserar din saliv och upplyser om såväl medärvd som hälsorelaterad information.

 

Sjukvården har sedan början av 2000-talet kunnat använda den nya tekniken för att ställa diagnos och därmed särskilja grupper av patienter som tidigare behandlats lika. Man har lyckats med det genom att söka efter specifika mutationer eller modifieringar i patientens gener, sk biomarkörer. Snart upptäcktes fler biomarkörer som kunde hjälpa läkaren med information. Vi skapade skräddarsydda behandlingar, där diagnostiska test blev avgörande för att berätta om vilka patienter som skulle ha nytta av en viss behandling. På samma sätt blev det viktigt att veta vilka patienter som absolut inte skulle ha vissa behandlingar.

 

Möjligheterna att ställa en god diagnos har aldrig varit större. Vi samlar livsstilsdata i våra telefoner och aktivitetsarmband, som vi kan dela med sjukvården. Vi digitaliserar arkiv med journalinformation, biobanker och klinisk forskning som kan jämföras och relateras till att skapa ny kunskap och vi har diagnostisk teknologi som kan avläsa vår biologiska status i just detta nu. Där vi igår fick leta efter informationen på olika platser ackumuleras den idag och tillgängliggörs för att vara en ständigt ökande massa av blivande kunskap. Bara vi vet hur vi ska söka den.

 

Det är en omöjlighet för en behandlande läkare att i dag ta till sig av all ny medicinsk kunskap, läsa och analysera all tillgänglig information och kunna ta det bästa behandlingsbeslutet. Samtidigt vill vi inte att beslut ska tas utifrån en begränsad information. Därför behövs att sjukvården arbetar med beslutsstöd. System som hjälper vårdpersonal att filtrera, relatera och tolka information samtidigt som beslutsmakten stannar hos läkaren. Då skapar varje beslut ny kunskap för kommande beslut.

 

I vår resa från small data till big data har Sverige stora möjligheter att vara ledande. Vi har en offentlig sjukvård, en lång erfarenhet av att arbeta med kvalitetsregister, personnnummer som kopplar samman individ och data, en nationell infrastruktur för biobanker och vi har starka kopplingar mellan forskning och sjukvård på våra universitetssjukhus. Nu behöver vi få alla delar att samverka för ett gemensamt mål.

 

Om vi har tillgång till all världens information handlar det om att ställa de rätta frågorna. Informationen som byggsten är inget värd på egen hand. Den blir bedömd utan ett sammanhang. Men genom att koppla ihop information kan vi lära oss något nytt. Och ge rätt behandling till rätt patient i rätt tid.

 

Björn Arvidsson, policychef, Roche AB

 

Roche utvecklar skräddarsydda behandlingar genom beslutstöd 

Roche grundades 1896 i Schweiz. 1968 kompletterade bolaget sin strategiska inriktning att ta fram läkemedel för patienter där det finns stora medicinska behov med att även börja utveckla diagnostiska test. I slutet på 1990-talet kom den första kombinerade test- och läkemedelsbehandlingen inom bröstcancer. Sedan 2006 har Roche som strategi att två tredjedelar av alla läkemedel ska ha ett tillhörande diagnostiskt test.

Under våren 2015 antog Roche ytterligare en ny riktning genom att bli majoritetsägare i informatikföretaget Foundation Medicine som erbjuder beslutsstöd för cancersjukdomar och blodmaligniteter. I januari befästes den riktningen genom att Roche finansierade Flatiron Healths satsning på att skapa lärande system som analyserar journaldata och livsstilsparametrar för att bistå behandlingsbeslut och om möjligt hjälpa sjukvården prognostiskt.

Skräddarsydda behandlingar genom analys av biomarkörer har varit ett stort genombrott inom exempelvis cancersjukvården.

Enligt Roches analys kommer vården genom att även introducera beslutsstöd ta nästa stora kliv mot att ytterligare utveckla individuella och skräddarsydda behandlingar.

Jonny Sågänger

Redaktör

Läkemedelsmarknaden

Björn Arvidsson

Policychef, Roche AB.

Kommentarer ()



Spam-skydd