Energimarknaden affärsnyheter för dig i energibranschen

Skribent: Martin Lind | 23 mars 2016

Hög burnrate nyckel till framgång

 

Det råder för närvarande hög aktivitet life science-området i Sverige och resten av Norden. Området är högprioriterat av den svenska regeringen, och internationella läkemedelsbolag och investerare följer utvecklingen i regionen med växande intresse.

Förutsättningarna att kunna finansiera utvecklingskostnaderna är en central faktor för de företag som har en eller flera lovande produkter, som man hoppas få ut på marknaden.

Martin Lind, analysansvarig på BioStock, reder i sin krönika för Läkemedelsmarknaden läsare ut begreppen kring de kostnader biotechbolag har i olika faser av utvecklingen, och som reflekteras i bolagens rapporter.

Ett biotechbolag är finansierat av sina ägare i mycket stor utsträckning. Man utvecklar produkter, läkemedel eller teknik som i något skede ska ge intäkter till bolaget och förhoppningsvis även vinst åt ägarna. Största vinsten kommer när en produkt sätts på marknad men även innan dess finns möjligheter till intäkter, vid utlicensieringar eller eventuella uppköp av ett projekt eller av hela bolaget.

Ordet burnrate  används för att peka på hur mycket pengar ett biotechbolag har förbrukat under en period, ett år eller kvartal. En missuppfattning som ofta uppstår är att en hög burnrate är något dåligt. Låt oss fundera över det ett tag. Om bolaget under en period har satsat mycket resurser (pengar) på sin produktutveckling så betyder det att utvecklingen går snabbare, produkterna kommer då förhoppningsvis att snabbare nå en status där de kan bli ekonomiskt lönsamma. Det är också så att i vissa skeden i ett bolags utvecklingscykel så är det oundvikligt med höga kostnader. I ett tidigt skede kostar utvecklingen väldigt lite, då handlar det om att de forskare som bolaget har själva gör olika labbtester. Detta kostar väldigt lite pengar. Men när en läkemedelskandidat är utvald och man till exempel ska bygga upp tillverkning av läkemedel inför starten av kliniska studier så blir det betydligt dyrare, då detta måste göras med en extern kontraktstillverkare som ska ha betalt för att bygga upp denna produktionskapacitet och kunskap. Likaså behöver bolagen i de förberedande prekliniska studierna inför starten av fas I köpa tjänster för att genomföra delar av detta.

Hur mycket pengar ett bolag förbrukar kan också bero på hur stor bolagets organisation är. Här tycker jag att man som investerare och ägare, och därmed finansiär, måste fråga sig om man tror att bolaget kan lyckas med en obefintlig administration/organisation. Det behövs personer som kan fatta beslut, styra forskningen med en kommersiell inriktning, kunna sälja bolagets produkter till licenstagare etc. Jag menar att det är otroligt viktigt att ett bolag har en funktionell organisation på plats och att detta måste få kosta pengar för att optimera framgångschanserna, och därmed ge investeringen bästa möjliga chans att få avkastning. Jag har hittills inte sett något bolag i Sverige som har en för stor och kostsam organisation, däremot har de flesta bolag en för liten organisation, vilket jag ser som en varningssignal ur ett investeringsperspektiv. Det finns bolag där ute med ett par tusen aktieägare som inte kommer att svara i telefon om man ringer till bolaget – för det finns ingen organisation på plats på heltid. Det är inte bra.

Rapporttider innebär spekulationer om emissioner. Det enkla svaret på den frågan är att alla bolag behöver mer pengar, frågan är bara när och hur de väljer att gå ut med ett erbjudande om det. Detta är inget nytt, det är odramatiskt och det skulle förvåna mig om aktieägare i bolagen inte vet om att bolagens verksamhet helt eller delvis finansieras av dem själva.

Läkemedelsutveckling kostar mycket pengar och det kostar mer ju närmare en färdig produkt man kommer. Så när de prekliniska bolagen börjar göra av med mycket pengar så betyder det att de är i slutfasen av att färdigställa sin produkt för att starta fas I-studier.

De olika fas-studierna I, II, och III kostar också mycket pengar. Fas I och II är i en kostnadshärad som svenska biotechbolag kan hantera, eller kanske snarare – skandinaviska biotechinvesterare klarar att finansiera bolagen fram till fas III, om bolaget har en intressant produkt. Därefter, om resultaten är bra i studierna, så kan andra, större och finansiellt starka bolag ta över utvecklingen. Och där uppstår den första betydande chansen till finansiell återbetalning till aktieägarna, om licensaffären är extremt gynnsam. Annars kommer den stora belöningen när produkten är på marknad och royaltyintäkter börjat ticka in på kontot.

Läkemedelsutveckling tar tid, tid är pengar. Bolag som satsar för lite på sin produktutveckling blir aldrig klara, de bolag som kan finansiera ett högt tempo har störst framgångschans. Emissioner betalar utvecklingen. Emissioner är bra, om man är en långsiktig och seriös investerare. Är man en dagslända så är man livrädd för emissioner. Man vill ha positiv aktieutveckling, men man vill inte bidra till den produktutveckling som skapar värdet.

Så mitt svar till de investerare som oroar sig för emissioner i biotechbolag är att ALLA biotechbolag kommer att genomföra en emission inom de närmaste 15 månaderna. Och lyckas de ta in de pengar de behöver så kommer utvecklingen mot kommersiell framgång gå snabbare och den totala framgångschansen i projekten ökar.

Martin Lind, analysansvarig BioStock

 

Om BioStock

BioStock är en nyhets- och analystjänst som presenterar nordiska börsbolag inom Life Science och som riktar sig mot individer, organisationer och företag. Allt innehåll som publiceras på BioStock kan och får spridas vidare om hänvisning ges till källan. Officiell information om bolagen kan hittas på respektive företags hemsida. BioStock AB har sitt säte i Lund.

Disclaimer: BioStock tillhandahåller inte investeringsrådgivning, förmedlar inga investeringsorder och tar inget ansvar för agerande och/eller eventuell förlust eller skada av något slag som grundar sig på användandet av innehåll som publicerats på BioStock.se. Varje investeringsbeslut fattas istället självständigt av den enskilde investeraren. Innehållet i BioStocks nyheter och analyser är oberoende men då BioStocks verksamhet i viss mån är finansierad av bolag i branschen kan BioStocks webbplats innehålla nyheter om och analyser av bolag som BioStock erhållit finansiering från.

Martin Lind

Analysansvarig på nyhets- och analystjänsten BioStock

Kommentarer ()



Spam-skydd