Energimarknaden affärsnyheter för dig i energibranschen

LÄKEMEDELSMARKNADEN SPECIAL Profilen | 3 mars 2016 10:33

Babra: Läkemedelsverket ska kontrollera distanshandeln i år

Läkemedelsverket går på offensiven i sin tillsynsverksamhet inom apotek och detaljhandel under 2016. Målet för året är bland annat att öka antalet inspektioner på fältet till 80, från 49 stycken i fjol. Enheten för apotek och receptfri detaljhandel har nyligen fått två nya gruppchefer, Birgitta Sahlin Johansson för apotek och Katarina Fors för detaljhandel.

– Nu är vi är riggade för att vara mer offensiva, säger enhetschef Annika Babra, till nyhetsbrevet Apoteksmarknaden.

Men enheten behöver bli ännu lite större, anser Annika Babra, som räknar med att anställa ytterligare tre personer under året.

– Vi ser att vi behöver ha fler medarbetare för att bedriva tillsyn som får effekt. Vi har tappat fart under ett par år på grund av en del sjukskrivningar. Det har också varit svårt att dimensionera verksamheten eftersom apoteksmarknaden har vuxit så kraftigt, säger hon.

Viktigt följa distanshandeln

Just nu arbetar enheten med tillsynsplanen för 2016. För nyhetsbrevet Apoteksmarknaden berättar Annika Babra om en del av planerna för året.

Läkemedelsverkets ska i sin apotekstillsyn titta närmare på följande verksamheter i år:

* Distanshandel, inom både detaljhandeln och apoteken.

* Kompetensutveckling.

* Narkotikahanteringen.

– Apoteken har en unik roll och unik kompetens när det gäller att ge nödvändig information och råd till patienten. Därför vill vi se hur rådgivningen går till på apotek som bedriver distanshandel. Hur säkerställer bolagen att patienten får den information som den behöver? Vi tror att det är viktigt ur ett tillsynsperspektiv att följa distanshandeln eftersom den tagit fart de senaste åren, säger Annika Babra och fortsätter:

– Vi ska också titta på kompetensutvecklingen, som är ett område som även regeringen pekar ut i direktiven till apoteksutredningen. Vi tycker också att tillgång till kompetensutveckling är viktigt. Om apoteken inte arbetar med kompetensutveckling så kan det på sikt även riskera att utarma allmänhetens möjlighet att få råd och stöd i läkemedelsfrågor. Vi kommer också granska narkotikahanteringen eftersom vi bedömt hantering av narkotika som ett riskområde på apoteken.

Ska göra oanmälda inspektioner

Nytt för i år är att Läkemedelsverket kommer att utföra oanmälda fältinspektioner. Det har visserligen gjorts sådana tidigare, men då alltid på förekommen anledning. Nu ska oanmälda inspektioner användas vid sidan av anmälda, i de fall det är lämpligt.

Planerna för året sammanfaller med att regeringen har gett Läkemedelsverket i uppdrag att se om omfattningen av tillsynen behöver öka på apoteksområdet.

– Det är rätt tid att se över den frågan nu med några års erfarenhet bakom oss. I början var det svårt att överblicka hur många ärenden som vi skulle få varje år. Nu har vi mätetal sedan några år tillbaka över antalet ärenden. Det ger oss en större möjlighet att titta på frågan om hur mycket resurser som behövs och hur vi kan bli mer offensiva och få effekt i vår tillsyn.

Fler inspektioner efterfrågat

Annika Babra ska se över arbetssätt och flöden på ett mer strukturerat sätt för att kunna vässa enheten. Hon har också möjlighet att blicka framåt lite längre än den vanliga årsplanen för att se på önskat läge på tre till fem års sikt. Vad är mest kostnadseffektivt, var gör tillsynen mest nytta?

Fler inspektioner är inte bara något som socialdepartementet efterfrågar, hon upplever också att det välkomnas av branschen:

– Vi får signaler både från apoteksbranschen och från departementet om att inspektionerna betyder mycket. I och med att vi inte inspekterar apoteken i samband med tillståndsgivning är det viktigt att kunna göra en inspektion i ett senare skede.

Vilken som är den vanligaste anmärkningen vid inspektioner ber hon att få återkomma till, då enheten just nu sammanställer tillsynen i en årsrapport men nämner att brister i dokumentation och i egenkontroll är en vanlig anmärkning.

Omtag behövs för receptfria handeln utanför apotek

Ett annat viktigt område att titta på är den receptfria handeln utanför apotek.

– Det är nödvändigt att göra ett omtag när det gäller receptfria läkemedel utanför apotek. Vi får in förhållandevis få kommunrapporter, och det finns anledning att fundera över varför det är så. Vi har inte mandat över kommunernas kontrollverksamhet; vi kan bara föreslå åtgärder. Vi har gjort ett inspel till apoteksutredningen om den receptfria handeln utanför apotek. Det är viktigt att utredningen belyser frågan.

Läkemedelsverket har också genomfört en enkät till Sveriges alla kommuner för att få en bild över kommunernas verksamhet samt en nationell bild av handlarnas följsamhet till reglerna i Sverige. Den enkäten sammanställer myndigheten just nu och kommer att publicera inom ett par veckor.

– Sammanställningen av enkäten ger oss stöd för att prioritera aktiviteter som både handlar om att utbilda handlarna och även att stödja kommunerna i deras arbete.

Att sälja receptfria läkemedel i detaljhandeln är i dag endast anmälningspliktig. Frågeställningen kring om verksamheten bör göras tillståndspliktig finns med i apoteksutredningen. Annika Babra säger att om det blir tillståndspliktigt skulle det få en stor påverkan på enhetens arbete eftersom det handlar om nästan 6 000 ställen som i dag säljer receptfria läkemedel.

Apoteksutredningen viktig fråga i år

Apoteksutredningen är en av de viktigaste frågorna för Läkemedelsverket i år. Erica Hagblom har utsetts som expert gentemot utredningen. Hon är också projektledare för den grupp på fyra personer som arbetar med regeringsuppdraget för tillsyn på apotek.

    – Hittills har vi haft en övergripande dialog med utredningen. Om ett par veckor ska vi träffa Åsa Kullgren för att mer ingående diskutera hur vi ska bistå. Utredningen kommer i rätt tid, nu när det har gått några år efter omregleringen, tycker Annika Babra.

Utredningen tar upp många relevanta och angelägna frågor, anser hon, som exempelvis tillsyns- och tillståndsgivning på apotek, kompetensutveckling samt leverans- och tillhandahållandeskyldighet.

– I vår tillsyn på apotek följer vi upp hur de arbetar med lager, vilka stopptider de har och hur de säkerställer att läkemedel finns hemma. Apoteken lever i en konkurrensutsatt värld. Jag tror att kunderna sedan omregleringen har blivit mer kunniga om vilka krav de kan ställa på apoteken. Branschen har också vidtagit åtgärder för att förbättra tillgängligheten till läkemedel, till exempel lagerstatustjänsten. Det är dock viktigt att alla aktörer i kedjan tar sitt ansvar för att se till att läkemedlen finns inne på apotek när patienterna behöver dem.

När det gäller kompetensutveckling lyfter hon fram rollen som läkemedelsansvarig på apoteken.

– Det är en otroligt viktig roll. Apoteken byter läkemedelsansvariga ofta, cirka 500–700 anmälningar om byte av läkemedelsansvarig görs varje år. Det kan vara värt att fundera över både för branschen och för oss som myndighet. Vi för en dialog med apoteksbranschen om detta. Samtalen sätter fingret på att rollen som läkemedelsansvarig är viktig för att säkerställa kvaliteten på apoteken. Branschen har också satsat på interna utbildningar för att stärka rollen; fortbildning är mycket viktigt.

Bra att frågan om att omfördela lager blir belyst

Möjligheten att omfördela lager mellan apotek inom en kedja är också en angelägen fråga för branschen. Hittills har Läkemedelsverket sagt nej till Kronans apotek, som driver saken. Frågan finns med i den pågående utredningen.

– Det är utmärkt att detta blir belyst i utredningen. Som regelverket är utformat i dag finns det inget stöd för att flytta läkemedel mellan apotek.

Annika Babra är utbildad sjuksköterska och rekryterades från en tjänst som avdelningschef på infektionskliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala till Läkemedelsverket 2008 för att bygga upp och leda den då förestående regleringen. Apotek och receptfri detaljhandel blev en egen enhet 2013.

– Jag tycker att apoteksfrågorna är väldigt intressanta. Det är ett otroligt viktigt område för allmänheten. Vi har ett bra och upparbetat samarbete med branschen i olika kanaler. Vägen mellan oss är kort, det är lätt att ta kontakt, säger Annika Babra.

 

Karin Johnsson