Energimarknaden affärsnyheter för dig i energibranschen

LÄKEMEDELSMARKNADEN SPECIAL Profilen | 16 februari 2016 10:50

Ann Carlsson: Branschen borde ta fler initiativ till samarbeten

Ann Carlsson, vd för Apoteket AB, anser att det finns en större potential till samarbete med vården än den branschen utnyttjar.
 – Vi skulle ha kunnat vara bättre på att ta initiativ till samarbete, precis som vården hade ha kunnat vara det, säger hon i en intervju med nyhetsbrevet Apoteksmarknaden.

Vilka förhoppningar har du på nya apoteksutredningen?

– Många saker fungerar redan bra. Men det är viktigt att utredaren samlar in den totala bilden så att det framgår hur marknaden fungerar och om något behöver göras annorlunda.

Men hur samlad blir den bilden när utredningen inte får ta upp viktiga frågor, som periodens vara-systemet?

– Jag håller det inte för otroligt att den första utredningen landar i att man måste utreda vissa saker vidare.

– Jag hoppas att utredningen betonar hur viktiga apoteken är. Från vår sida gör vi vad vi kan för att bistå med fakta. I framtiden kommer människor att behöva vårda sig själva i högre grad. Egenvården handlar om att ta läkemedel, men främst om vad effekten blir av läkemedelsbehandlingen. Där finns vi nära och tillgängliga för människor. Många använder redan apoteken för att få hjälp med effekten av behandlingen. Om fem år hoppas jag att vi är en etablerad del av vården.

Vad kan apoteken göra? Hur långt kan den utvecklingen gå?

– Vi samarbetar i dag med primärvården så att patienter som lämnar sin läkare får en direkt hänvisning till vårt apotek. Vi för följsamhetssamtal på olika platser i Sverige. Jag vill även att vi i ett tidigt skede ska hjälpa patienter som lämnar sjukhuset med rådgivning och hjälp för att de ska kunna följa sin ordination.

Hur långt är ni beredda att gå? Ska ni föra journal?

– Nej, vi ska inte föra journal. Men vi har en större potential än den vi använder. Det finns delar i vårdkedjan där ingen möter upp behoven. Dem kan vi uppfylla i samarbete med andra. Det är viktigt för mig.

Hur skulle finansieringen av sådana tjänster kunna se ut?

– Att bistå med produkter och tjänster är en del av vår affär. Jag förväntar mig inte någon annan typ av finansiering än den som kundflödet ger. Kanske landar utredningen i att vi får ett uppdrag när det gäller strukturerade läkemedelssamtal. Det är något som jag välkomnar. Men det är ingen huvudfråga för mig för närvarande. Vi vill kunna jobba mycket tätare med vården.

Har branschen varit för dåliga på att ta egna initiativ och starta egna samarbeten och tjänster?

– Ja, vi skulle ha kunnat vara bättre på att ta initiativ, likaväl som andra delar av vårdkedjan, som primär- och slutenvården, hade kunnat vara det. Vi vill få till stånd fler förtroendefulla samarbeten. Genom samarbeten kommer det upp nya tankar som kan ge incitament till affärsutveckling.

– På Apoteket tittar vi efter möjligheter att jobba med partner, till exempel läkemedelsbolag. Tillsammans med dem kan vi hjälpa människor att bli friska snabbare genom att ge dem stöd så att de följer sin läkemedelsbehandling. Vi testar det för närvarande på flera ställen i landet. Vi har genomfört följsamhetssamtal och för det har vi fått ersättning från bolaget. Min förhoppning är att vi kan utveckla det.

Hur viktig är distributionsfrågan för dig?

– Distributionsfrågan är viktig. Det är helt centralt att läkemedel och egenvårdsvaror alltid finns inne, och det är skälet till att vi i branschen vill ha inflytande. Det är nödvändigt att det är ett nära och välfungerande samarbete hela vägen från industrin till apoteksgolven. Ju närmare industrin vi verkar desto mer inflytande kan vi ha på distributionen.

Vilka digitala ambitioner har ni?

– Vi är väldigt angelägna om att utveckla det digitala stödet. Digitalt är vi närmare kunderna är vi någonsin kan vara annars, för där är vi i deras fickor. När våra kunder via appen Mina recept kan ta reda på var vi finns, beställa och hämta ut läkemedel två timmar senare, då löser vi många problem på en gång. Vi dämpar oron för att läkemedlen inte ska finnas inne och att resan är onödig, och vi hjälper våra medarbetare så att de snabbt kan plocka ihop beställningen. Det låter litet och enkelt men är rätt unikt i vår bransch. Kunderna har ett traditionellt beteende. Vår utmaning är att vi ska lyckas tala om att de digitala hjälpmedlen finns. För mig är det ett framtidsscenario att alla använder dem. I min dröm är vår app lika självklar som SF:s eller DN:s.

Vad vill ni mer göra digitalt?

– Jag tror att vi skulle kunna hjälpa kunderna att ta sina läkemedel i tid. Tekniken finns. Vi testar ett abonnemang där kunden får en påminnelse om när det är dags att hämta ut sina läkemedel och om när ordinationen har tagit slut. Detta kan utvecklas.

– Vi har också höga ambitioner när det gäller vår webb. Andelen kunder som handlar sina recept via webbplatsen är fortfarande liten, men den växer snabbare jämfört med övriga kanaler. Det vi jobbar hårt med nu är att kunden ska uppleva att de får samma hjälp på webben som i apoteket. Vår ambition är att transformera farmaceutens kunskap digitalt. Jag hoppas också att vi ska kunna pressa ned leveranstiden med hjälp av webblösningen.

Er rörelsemarginal var bland de lägre hos kedjorna under 2014. Hur ser ert mål ut?

– Vi ska ha en rörelsemarginal för hela affären på 3 procent. Vi är på god väg att nå målet.

Vad gör ni för att komma dit?

– Vi försöker att bli mer relevanta i vårt urval och sortiment. Om vi har det sortiment som kunderna vill ha, då säljer vi mer. Vi jobbar också med kostnaderna. Vi har haft en för stor overhead om man ser till försäljningen. En viktig aktivitet har varit att anpassa kostymen. Att spara är en tuff utmaning för alla, vi har gjort mycket men har en del kvar. Jag är imponerad över hur snabbt kostnadsfokuset satte sig i organisationen. Medarbetarna har varit enormt lojala, vilket underlättar.

Hur tuff har transformation varit för er efter omregleringen?

– Den nya marknadssituationen har varit jättebra för Apoteket. Det har varit utmanande och en ögonöppnare för oss att lyssna på vad kunderna vill ha. Som ensam kedja kunde vi utveckla och testa saker i lugn och ro. Nu är snabbheten gentemot kunderna en väldigt viktig faktor. Vi lanserar snabbt, vi testar saker och bär det inte kanske vi måste dra tillbaka. Så jobbar vi i dag.

– En annan stor förändring är vårdmarknaden. Landstingen har förändrat sina upphandlingar, de gör mer själva. Vi har fått in nya konkurrenter som har gått in på delar av marknaden och pressat priserna.

Hur ser du på den senaste dosupphandlingen där Apotekstjänst vann med ett nollbud?

– Vår bedömning är att apodostjänsten i sig har ett värde. Det är rimligt att få ersättning för att kunna utveckla produkten, så jag ställer mig frågande till nollavtalet. Men vi har en konkurrensutsatt marknad. Om nollbudet bär och kunderna är nöjda med det nya avtalet, ja då är det en viktig signal till oss andra leverantörer. Om det är den nya marknadssituationen, då måste vi svara på den.

Ni uttalade i höstas att vårdmarknaden inte är så viktig för er, utan ni kommer att satsa mer på öppenvårdsapoteken.

– Vårdmarknaden är viktig för oss, men det är möjligt att vi kommer att agera på ett annorlunda sätt på marknaden i framtiden. Vi kommer inte att leverera samma sak i morgon som i dag. Det beror på vilka krav som landstingen ställer och det beror på om de kommer att göra mer själva, vilket de säger att de ska. Värdet i de traditionella tjänsterna har kraftigt reducerats, det skulle kräva mycket innovation från oss för att kunna svara på de framtida förväntningarna från landstingen.

Hur ser du på branschglidningen och utvecklingen framåt på apoteksmarknaden?

– Vi ser en branschglidning generellt. Det handlar till exempel om att vi kan uppträda på nya sätt på nya ställen. Det är viktigt att hitta nya kanaler, att finnas där folk vill hitta det som de behöver. Se på Snabboteket som vi har köpt. De har ett genialt koncept med små förpackningar, med kanske tre fyra tabletter. De kan hjälpa oss in på hotell, turistanläggningar och tågstationer, till exempel. När vi kommer till hur förpackningarna ser ut kan vi samarbeta med industrin för att göra dem mer konsumentnära.

– Branschglidningen handlar också om att kunderna numera köper även andra saker på apotek än bara läkemedel. Makeup, till exempel, har ett eget värde. Det finns kunder som bara handlar smink hos oss på grund av att de har känslig hud. Jag blir besviken på dem som kritiserar att vi säljer smink. Efter en cancerbehandling kan smink vara skillnaden mellan att stanna hemma eller att våga gå ut. Då kan makeup vara en stor hjälp. Men det ska vara målgruppsanpassat. Alla aktörer testar snacks. Där har vi varit mer försiktiga än andra. Men det känns viktigt att stimulera till ett liv i hälsa och att kunna erbjuda hälsosamma snacks. När vi testat ser vi att det är mycket uppskattat. Vi säljer mer än vad vi trott. Även kosttillskott säljer bra. Det kommer vi att fortsätta med. Jag litar på att människor vet vad de gör.

Ni fick kritik för kampanjen om kosttillskott. Är det något som du ångrar där?

– Vi släppte ut felaktig information men vi gick ut och ändrade snabbt. Det handlar om den mänskliga faktorn.

Är ni mer påpassade än andra?

– Ja, vi är påpassade, men personligen tycker jag att vi ska vara det. Det ska gå att lita på information från Apoteket. Vi brukar vara rätt försiktiga och kvalitetsgranska den typen av påståenden annars. Vi ägs av svenska folket och då har vi ett ansvar att granska den information som vi går ut med extra noga.

Vilka ödesfrågor står Apoteket AB står inför?

– Jag tror vår ödesfråga är om vi klarar av att lyssna mer på kunderna än på oss själva. Om vi säger nej till en produkt som kunderna vill ha i sortimentet, då måste vi kunna förklara beslutet. I vissa fall måste vi klara av att hålla emot, om produkten inte håller våra höga kvalitetskrav. I andra fall måste vi lyssna på kunden. Se på snacks till exempel. När våra prioriterade kundgrupper säger att de vill se det hos oss är vi skyldiga att utvärdera dessa produkter. Då ska vi inte låta våra åsikter stå i vägen. Klarar vi av detta då kan vi leva ett gott liv och göra skillnad.

 

Karin Johnsson