Energimarknaden affärsnyheter för dig i energibranschen

LÄKEMEDELSMARKNADEN SPECIAL Profilen | 3 november 2015 10:47

Johan Wallér: Bra att apoteken testar gränserna

 Apotek som testar gränser är bra för marknaden. Det anser Sveriges Apoteksförenings vd Johan Wallér i en intervju med nyhetsbrevet Apoteksmarknaden.

Han ser inget problem med branschglidningen, bara den inte går för långt. Han hoppas på regelförenklingar i den kommande apoteksföreningen, men befarar att det kan bli tvärtom.

   Ni lanserade en ny etikplattform och det blev mer rabalder än vad man kunde tro. Vad är din kommentar?

– Det är ingen stor fråga. Vi har tagit fram en etikplattform som behövdes utifrån branschens perspektiv. Jag har inga synpunkter på vad de enskilda medlemsföretagen beslutar när det gäller de gamla avtalen med LIF.

Vad tycker du om branschglidningen mot skönhet?

– Vi har ingen svensk lågprisapotekskedja vars största produkt är plockgodis, vilket finns utomlands. Varför har vi inte det? Jo, för att kunderna inte förväntar sig det av ett apotek. Vi kommer att se branschglidningar, men inga tokglidningar utan vi får något mitt emellan, apotek som testar gränserna. Det är bra, för då får vi reda på vad kunderna gillar.

Så du har förståelse för att apoteken säljer mer av skönhetsprodukter? Sveriges oberoende apoteksaktörers förenings nya ordförande Johan Olofsson talar sig varm för apotekens huvuduppdrag, att expediera läkemedel?

– Jag talar mig också varm för huvuduppdraget. Vi kan aldrig ta bort läkemedel och rådgivning, då är det inte ett apotek. Men jag tycker inte att vi behöver ställa det mot något annat. Vi kan vara både och. Det har vi varit sedan 1600-talet. Jag hörde nyss någon säga: ’Nu säljer apoteken senap också, där går väl gränsen’. Men det har vi ju alltid gjort och det ska vi vara stolta över. Sedan kan vi inte gå för långt åt det ena eller andra hållet. Att apotek säljer smink är ett naturligt komplement till de hudvårdsprodukter vi sålt under mycket lång tid. Kunderna sätter gränsen och samhället styr utvecklingen.

Nyligen köpte LloydsApotek fristående Apotek Samariten i Uppsala. Många mindre bolag har skral lönsamhet. Hur ser du på framtiden för fristående apotek?

– Ja, men samtidigt poppar det upp nya fristående apotek hela tiden. Och det är otroligt bra för de bidrar till mångfald och en differentiering av marknaden. Vi ska göra allt för att de mindre apoteken ska få rätt förutsättningar. De har det tufft, de jobbar stenhårt och ägarna måste lägga in många timmar. Det är flera kvinnor som driver apotek och ofta är ägarna farmaceuter. Det är viktigt att vi hittar utvecklingsmöjligheter för den farmaceutiska kunskapen, exempelvis nya tjänster. Om vi inte når dit finns det en risk för att de blir besvikna och slutar. Branschen driver gemensamt på i den frågan och hur utvecklingen blir hänger just nu mycket på vad politikerna i stat och landsting har för inställning.

Ni har en längre tid pratat om läkemedelstjänster på apotek, varför går det så trögt?

– Vi pratar ofta med regering, riksdagsledamöter och landstingspolitiker om detta, men det händer inget. Jag tror att man måste börja i det lilla, till exempel med små pilotprojekt för egenvård på apotek, i samarbete med primärvården. Det kan handla om ett projekt för att få ned antibiotikaanvändningen. Jag tycker att det skulle vara naturligt att primärvården i vissa fall kan hänvisa patienter till apotekens egenvård och läkemedelsrådgivning. Det kan gälla läkemedelssamtal, förkylnings- och influensasymtom eller säsongsvaccinationer.

– Det andra man behöver göra är att prova en väl avgränsad farmaceutisk tjänst som det går att räkna ut vinsterna med, till exempel inhalationstjänsten som finns i Danmark och nu ska införas i norska apotek. Där visar en certifierad farmaceut hur inhalatorn ska användas så att medicinen inhaleras på rätt sätt och inte sprutas ut i luften. Det skulle vara bra för både vården, patienten och skattebetalarna om en sådan tjänst också infördes i Sverige.

Ser du fler öppningar för tjänster i samarbete med öppenvården snarare än med slutenvården?

– Nej inte nödvändigtvis. Jag ser öppningar hos båda. I till exempel hemsjukvården bör man kunna hitta mer samarbetsytor under rubriken bättre läkemedelsanvändning.

Är frågan om vertikal integration död?

– Nej, det tror jag inte. Det är viktigt att titta på distributionsfrågan, och där ingår vertikal integration. Den som vet bäst om distributionen fungerar är den som är sist i kedjan. Och det ser vi att den inte alltid gör. Så det skulle vara bra om det blev en översyn av hela kedjan. Det finns lagliga möjligheter för apotek till vertikal integration, men i dag är det läkemedelsindustrin som styr. Vi har ingen normal relation med distributörerna. Styrkeförhållandena blir snedfördelade på grund av lagstiftning och övriga regelverket.

– Vi vill att man utgår från patientens behov vid en sådan översyn. Nu är kundperspektivet långt borta. Apoteken borde kunna ställa krav på bättre tillgänglighet. Nu gäller 24-timmarsregeln bara oss, inte läkemedelsbolagen. Det är svårt att förklara för en kund. För ett apotek är det avgörande att kunna expediera kundens läkemedel i tid, men det är inte viktigt för bolagen om det sker i morgon eller dagen därpå.

Läkemedelsindustrin tycks ju vilja ta över distributionen direkt till kunderna. LIF skrev det i ett brev till regeringen inför apoteksutredningen. Vad är din reaktion?

– Då kan man ju lika gärna ta bort apoteken samtidigt… Det är så dumt att jag inte riktigt vet om jag kan uttala mig om detta. Vid omregleringen infördes förbud mot att läkare skulle få äga apotek, lika lite får läkemedelsindustrin äga apotek.

Hur är er relation med LIF?

– Vissa frågor är vi överens om, andra inte, som den här om distributionen. Men vi har till exempel ett gott samarbete i frågan om strukturerade läkemedelssamtal och om hur egenvården på apotek kan användas på ett bättre sätt för att avlasta primärvården.

Varför är inte ni med i trepartsöverläggningarna?

– Jag vet inte, men det kan man verkligen fråga sig. Vi har i olika sammanhang påtalat bristen i upplägget. Jag ser det som ett exempel på att man inte förstått apotekens roll. Om andra bara ser oss som en distributionscentral, då har de glömt bort vad apotek är. Säg till exempel att parterna ingår ett avtal om ett läkemedel som innebär en rabatt men också att patienterna måste åka till ett sjukhus långt borta för att hämta det. Då har man inte förstått vår roll i försörjningskedjan. Det är rätt princip att hitta vägar för att pressa priser, men man får inte glömma apoteken.

Hur står det till med lobbyarbetet? Lyssnar folk på er?

– Inte tillräckligt. Det finns alltid mer att säga om apotek. Intresset är stort, men många saknar kunskap om den komplicerade marknaden. Få förstår hur reglerad marknaden är. Det behövs mycket mer insikt om hur den fungerar och hur den skulle kunna utvecklas.

Hur stor är chansen för att regeringen på allvar vill utveckla branschen och hur stor är risken för att de bara vill begrava apoteksfrågan i en ny utredning?

– Mitt emellan, tror jag. Regeringen har skickat signaler om att man vill styra upp marknaden. Det kan ändå inte tolkas som annat än att den inte är nöjd med vissa saker. Oavsett hur det blir har vi en positiv grundhållning. Det finns saker att utreda, trots att man vänt och vridit på frågan gång på gång. Det viktigaste är att regeringen inte har en massa förutfattade meningar om hur marknaden egentligen fungerar.

Vilka frågor vill du att utredningen tar upp?

– Vi vill att frågan om distributionen, hur ett läkemedel kommer till patienten, utreds. Det finns som sagt problem i kedjan i dag och den går att förenkla. Det är bra om utrednigen tittar på det ur ett kundperspektiv. En annan sak som vi drivit länge är generikautbytet. Det tycker jag också att utredningen ska titta på förutsättningslöst ur ett patientperspektiv. Hur kan man förenkla för patienten? En tredje fråga är hur samhället kan använda sig av kompetensen på apoteken på ett bättre sätt. I hela Europa och i stora delar av den utvecklade världen ser vi en lavin av nya tjänster på apotek. Där har Sverige halkat efter på ett markant sätt. Ett exempel på tjänster där man nått bra resultat är vaccinationer på apotek som fått till resultat att vaccinationsfrekvensen har ökat hos högriskgrupper.

Vad är din värsta farhåga när det gäller utredningen?

– En farhåga är att en extremt reglerad marknad blir ännu mer reglerad. Bara proppen om apoteksomregleringen bestod av 800 sidor fulla av regler. När myndigheter och regeringar genomför förändringar tar de ofta fram regleringspennan. Men fler regler skapar ofta nya problem. Jag hoppas att de tittar på frågan från en annan utgångspunkt: Vilka regler kan vi ta bort så att marknaden själv kan lösa problemen till gagn för landets patienter. Det skulle vara bättre om regeringen tog ett steg tillbaka. De borde ta bort detaljreglerna och i stället sätta upp krav på service och kvalitet. För många regler leder till frustration och onödiga samtal vid apoteksdisken.

– När regeringen exempelvis ändrade regelverket för utbyte av parallellimporterade läkemedel blev det så komplicerat att det var omöjligt att förstå. Men i vardagen på apoteken måste de anställda kunna förklara hur det är tänkt att fungera. Krånglet är ett slöseri med resurser. Farmaceuterna är proffs på läkemedel och vad som händer när du äter läkemedlet och vad som händer när du äter tio olika preparat. Använd det i stället för alla dessa regler om högkostnadsskydd och annat.

 

Karin Johnsson